Just nu lyssnar jag sallan pa musik. Ar ratt trott pa latarna pa min MP3-spelare och kan inte lyssna fran datorn, alltsa Youtube etcetera. Foljden blir da att de gangerna jag hor musik blir jag sa himla mottaglig. En kvall kom jag ut pa garden, det var helt morkt, krispig kyla, och hor fran ett halvoppet fonster nagon som spear typ cembalo. Jo, det maste det ha varit. Kanns lite typiskt for det har omradet kanske_ Har koper familjerna ekologiska gronsaker, barnen gar sakert i Rudolf Steiner Schule och om kvallarna spelar man klassisk musik. Men, det var sjukt fint i alla fall.
Idag gick jag in pa ett cafe for att ata en stor kaka och dricka kaffe. Jag kom in rakt i Nicos These Days och den laten..
Pa Mp3-spelaren har jag tre latar som jag aterkommer till hela tiden, nar jag val lyssnar pa den. Bra nar jag diskar! Det ar Redondo Beach med Morrissey, Superstar med Sonic Youth och Famous Blue Raincoat med Leonard Cohen. Nar jag kom hit i mitten av oktober promenerade jag pa kvallarna och hade dessa i oronen nar loven foll. Men nu har jag nog bytt ut Redondo Beach mot You Know I Couldnt Last. Jag alskar, ALSKAR hur Moz sjunger sista raderna, the squalor of the mind, the squalor of the mind.
Nu ska jag dricka ol i badkaret.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar