Skönt

Torsdag

Lilla Neukölln alltså. LOL på att jag igår blev utelåst från min killes lägenhet, traskade hem till en vän för att döda tid, mötte henne rusandes på väg ut för att försenad gå på dejt med en kille vars mejladress hon bad min expojkvän om att få, dejten är även en gammal crush till mitt ex samt någon som enligt min nuvarande karl " once stole a girl from me".

Nu koffeinfritt kaffe av okänd anledning, varför finns det ens?

En annan sak är att jag tror att det blir mer litteratörley den här hösten! Blev entusiastisk när en kompis visade sig gilla Curston McCullers väldigt mycket. Läser om en del böcker jag blir sugen på, etcetera.

Jo en grej jag gillade med tidningsjobbet var att jag hade trycsvärta på fingrarna som sedan hamnade i ansiktet när jag kliade mig. Gotta love the trycksvärta, ju. Det låter som en emo diktsamlingstitel, no? "Trycksvärta". Whatev.

Lite Blümchen

Du wahnst am falschen Ende der Stadt
Hat meine Mutter gesagt
Doch ich fahr´ trotzdem zu Dir
Obwohl sie´s mir verboten hat




- från "U-Bahn"

Stamma

"It was Proust who said that "masterpieces are written in a kind of foreign language " That is the same as stammering , making language stammer rather than stammering in speech. To be a foreigner, but in one´s own tongue, not only when speaking a language other than one´s own...That is when style becomes a language. That is when language becomes intensive, a pure continuum of values and intensities."

- ur A Thousand Plateaus, Deleuze & Guattari

Ihr seid nur Brücke

Jag har ju för mycket tid på mitt samvete. Önskar att jag kunde klippa ut alla bokstäver och sätta ihop dem igen. I veckan träffas die Brücke 2. För att, tror jag, vi gillar fåniga saker, och vackra saker. För att försöka sätta små spadar i händerna på varandra och gräva oss ur den här tristessen. M och A har skrivit en sång också, om the romantic reumatic boy.

Die Brücke 1:
"Die Brücke war eine expressionistische Künstlergruppe (auch KG Brücke genannt), die am 7. Juni 1905 in Dresden von den vier Architekturstudenten Ernst Ludwig Kirchner, Fritz Bleyl, Erich Heckel und Karl Schmidt-Rottluff gegründet wurde und als ein Wegbereiter des deutschen Expressionismus gilt."

"Der Name Brücke geht auf Schmidt-Rottluff zurück. Nicht abschließend geklärt ist, ob er sich damit auf die vielen Brücken Dresdens bezog, die den Künstlern häufig als Motiv dienten, oder ob es sich um eine Metapher für den Willen zum Uferwechsel in der Kunst und die Überwindung alter Konventionen handeln sollte. Vermutet wird auch, dass der Name aus Friedrich Nietzsches Also sprach Zarathustra entlehnt wurde, in dem es heißt: „Ihr seid nur Brücke: mögen Höhere auf euch hinüberschreiten!“ "
(Från Wikipedia)

Volkluxus

Idag LUXUS med falafel på en bänk på Sonnenallee. Och kakor. H försökte härma mitt "Schönen Tag noch" riktat till falafelförsäljaren men fastnade på "Schö..." "Schöö". När han pratade högljutt i telefon med sin Mama på bron lutade jag mig över räcket och skrattade åt en liten hund som dök i vattnet gång på gång. Maman frågar vem den där Frida är.
Nu lyssnar jag på Vashti Bunyan och har på mig en blus vi hittade i en trappuppgång i ett husprojekt förut. Jag går omkring och känner mig inlindad i vadd, tröttheten. Jag har ett jobb inom media nu. Delar ut morgontidningar. I morgon klockan 3 ska jag gå min första runda ensam och jag är rädd att det kan gå åt helvete. Vi får se.

Best of Please Kill Me del 1

Lånade "Please Kill Me - the Uncensored History of Punk" av B. Den är tjock och jag kommer antagligen inte läsa ut den (jag läste den för några år sedan) men har krafsat ner några citat jag gillar.

"Scott Asheton:-Iggy had shaved off his eyebrows. We had a friend named Jim Pop who had a nervous condition and had lost all his hair, including his eyebrows. So when Iggy shaved his eyebrows we started calling him Pop. It was real hot in the Ballroom that night and Iggy started sweating, and then he reslized what you need eyebrows for. By the end of the set. his eyes were totally swollen because of all that oil and glitter."

"Ed Sanders: - The culture out of which punk arose reminds of the Berthold Brecht opera The Rise and Fall of the City of Mahogny, where you can do anything you want if you got money, but if you don´t have money, you´re a criminal, you´re scum, and you´re a puke. And the milieu out of which punk arose also reminds me of the Blade Runner movie set - the kind of life-style where it´s gritty, ominious, the drums of doom, only you don´t know if they´re the drums of doom or somebody´s song. But there´s always the drums underneath it all, drumming."

"Lee Childers: -The Heartbreakers and I were at Caroline Coon´s house for dinner. (...) Caroline was having the Christmas pudding in her beasement (...) and so they had just set it on fire and everyone was standing around waiting for it to burn before they served it. And I heard Jim reeves drifting down through the stairwell singing...Jim ´Reeves´songs.
Who´s Jim Reeves? Oh you little rock & roll neophytes! Jim Reeves was one of the great country singers of all time, killed in a plane crash in 1964. He sang, "Put your sweet lips to the phone./Tell your friend you´ve got there with you, you´ve got to go."
And I began to cry, like I´m crying now, because I´m a real pushover for memory. So i walk up the stairs to the second floor (..) and there was this little guy, just sitting there crying. So I sat down opposite him. And I cried too.
And when the song was over, I said, "I can´t tell you what that meant to me, because I´m from Kentucky, and I know my family is listening to Jim Reeves right now. Hi. I´m Lee Childers. "
And he said, "Hi. I´m Sid Vicious."