fredag 29 februari 2008

En gymnasial coctail



Jag skriver från landet.
Är rastlös och får mess från Z som har tråkigt på Balkan. Samma samma.
Det går stråk med kanadagäss över taket, ofta. Hagarna är steniga och leriga och de har börjat renovera en av de gamla sommarstugorna i branten.
Jag sover under ett bord, på en madrass. Nu sover det en hund där. Han hör så dåligt nu, och lägger sig demonstrativt ner när han inte vill vara med.
Jag var på min systers hoppträning, ponnyer i olika former och färger över hindren, min jacka gick inte att stänga, hennes arab vägrade två gånger.
Jag har gått igenom en del gamla skolböcker och de är helt hopplösa. Jag var ett sånt präktigt barn, och till de lärare som berömde somt vill jag bara säga, vafan?? Finns inget originellt där. Novellen som min svenskalärare tyckte att jag skulle tävla med om Lilla Augustpriset innehåller en uteliggare som fryser ihjäl, en rökhostig hora, en olyckligt kär narkoman och en krigsskadad flykting, men hur man än blandar och blandar den där coctailen så blir den inte bra text.

Läser Elfriede Jelinek. "De utestängda". Tycker om det. Femtiotalets Wien, fyra frustrerade ungdomar som ägnar sig åt sport, Sartre, sex, piano och meningslöst våld. Typsnittet är snyggt också.

Inga kommentarer: