Igår var en dagen-efter dag, vi hade tänkt fara på feministiskt forum och lyssna på Tiina, men ingen av oss steg upp när mobilerna brummade i kör.
Efter ett tag lyckades vi ta oss ut på söndags promenad, och ägna oss åt lite industrispionage.
Somnade nästan i spenatgratängen efteråt, men det gäller att äta upp sig. Den prekära ekonomiska situationen gör att det nog bara blir potatissoppa nästa vecka. Lite vägglöss och lungsot så är man snart en äkta proletär.

Sedan var det högkulturell tv-tittning, Veckans konsert och Världscupen i hoppning (med hästar alltså).

Börjar bli ganska less på att vara hemmafru nu, även om Friday köper blommor åt mig ibland. I väntan på att chefen ska ringa var jag idag på arbetsförmedlingen i Liljeholmen. Läskigt ställe. Inte förmedlingen, tanten var jättesnäll och jag fick närvarokort och allt, utan själva platsen. Stålblanka balkonger, en lekpark med frukttema (hej bananrutschkana!) och Stockholms ground zero mitt i alltihop. Skönt att åka ut till Solberga igen, fast någon blonderad 40+ försökte stöta på mig vid busshållplatsen. Tröttsamt.

Nu har jag sökt jobb i en underklädesbutik, så snart har jag förhoppningsvis betalt för att titta på snygga klyftor hela dagarna. Drömma kan man ju alltid.