Girering A

Trillar in här på ordtjyrkogåårn igen då.Nu när de lägger ner fritidsgårdarna,vart ska en ta vägen,jo till bloggen.

På bordet framför mig:
MIN GÅVA TILL KAMPEN MOT AMALGAMET. (Inbetalningskort).
En trasig sojakorv.
Kallt kaffe.
Vin jag tullar från mamma och pappa.
Vapnet - Något dåligt nytt har hänt.
LÖSENORD till Mittuniversitetets studentportal. Händer nog inte.
Antagligen borde jag promenera hunden. Nej höbalar handlade det om. Återkommer när jag är mindre lamslagen.

I Kopparstaden

Hej augusti. Jag är i Östergötland. Var en sväng på Höga Kusten där jag blev lite bättre på att köra båt och hade en nioårig badkompis. Min släkting har köpt hotellet tillsammans med sitt hockeyproffs, vet inte vad det ska förvadnlas till och gick inte dit. Vaktmästar-Danne gled förbi i hamnen i flakbilen fram och åter och hejade glatt och hans mormor susade förbi på furhjulingen upp till byn när hon inte kedjerökte utanför affärn på tider när det inte finns några kunder. Syrran satt på Lotsberget och sålde kaffe och pratade om haxar och meter över havet för turisterna. Ofta regnade. Då kunde man sätta sig och surfa lite, lyssna lite på jackson Five och snabbt byta tillbaka till Evert Taube när en turist syntes utanför fönstret. Vi gjorde flera utflykter med morfar. Åskäret. Svartbärsvika. Det vanliga jiddret om hur inkompetenta Länsstyrelsen är som kallar Röharn för "Rödharen" osv.

Sen var det tillbaka till Stocket med pride och F och hennes bror på besök från Italien och M som hade med sig en trevlig tysk som kuskade runt i Europa. Och sen var det slut med Stockholm (ovisst hur länge) för plötsligt hade vi lagt saker i lådor och torkat ytor och lagt nycklar i kuvert. Jag framkallar foton och läser ödesdigra mejl om att jag strukits från mina kursval eftersom jag inte svarat på antagningsbeskedet. Jag vet inte varför det blir så här hela tiden. Låta saker glida bort. Nu försöker jag tänka att desperata situationer kan vara bra. Under varje Sisyfos-sten en strand. Låt oss säga så?!