Lugg

Gustaf Klimts hustru Helene var popare.

STFU-kaninen

"ps. när jag skriver sånt här är det ju inte riktat mot en person, utan mer en reaktion mot att man som tjej lätt glömmer bort när man är i en otillfredsställd relation och går in i kvinnofällan och liksom matar de konstruerade stereotyperna istället för att man matar varandras kreativitet, spiritualitet och organiska potential. då är det bättre att göra slut på det hela och spara energin till en själv och göra sin egen grej. man behöver ingen paxxad penis för att nå ett högre jävla syfte. fuck högre jävla syfte genom andra medel än en själv samt konstruktiva influenser man själv valt såsom folk, händelser, idéer och saker som inspirerar, växer och tillåter.

ursäkta att jag låter flummig men jag är en jävla hippiekulturtant ok?

ps2. det kan vara extra lätt att glömma bort detta som skön tjej 30+ när folk börjar ba "jahadu ska du skaffa barn å familj snart" och man ba nej jag ska skaffa en kanin som heter SHUT THE FUCK UP."

-från http://www.djungeltrumman.se/thereserulesok

Porslinsmopp

Chattade lite med K.

Jag: Vi har en skitful porslinsmops i naturlig storlek här i huse

K: Haha va? städredskapet?

Jag: Nä hundrasen! men en mopp i posrslin vore ju fantastiskt

...

Jo asså jag vet hur man stavar till P O R S L I N. Egentligen.

Wort Salat

"En annan kritiker betecknade boken som "ett slags Underland eller nöjesfält för alla som inte har så mycket att göra." Max Eastman var mindre aktningsfull och ansåg att den påminde om en sinnessjuks yranden. I Detroit News stod det att man fick lust att gå ut och demolera sparbankens byggnad över sig när man hade läst utdrag ur den. Commercial Advertiser skrev: "Det nya Steinmanéret bygger på vad tyskarna kallar "Wort Salat", en stil som odlas soeciellt av galningar...Man skapar en ordsallad genom att sitta i ett mörkt rum, helst de mystiska timmarna mellan midnatt och gryning, och låta fingrarna röra sig och skriva precis som det faller sig."

- om reaktionerna på Gertrude Steins "Ömma knappar", ur Diana Souhamis "Gertrude och Alice".

Moe Tuckers mammi

Maureen Tucker: "Den första gången min mamma såg Velvet var i Europa 1993. Jag betalade så att hon och mina barn kunde komma och se oss. Jag tänkte: "Det här är nog sista chansen. Jag vill inte ens veta vad biljetterna kostar." Jag ville verkligen att mamma skulle se oss för jag bodde fortfarande hemma när jag började spela med Velvet. Jag tjänade kanske tio dollar i veckan på det och hon hade mycket väl kunnat säga: "Nu får det vara nog med den där skiten. Skaffa dig ett riktigt jobb och börja betala om du ska bo här." Men det sa hon aldrig. Istället fick jag låna bilen.
Hon svävade som på moln. Å, hon var helt enkelt...Det var helt fantastiskt...Hon var verkligen helt...Jag hittar inte ens ord för det. Första konserten var i Prag och hon var helt mållös. Inte bara tack vare musiken, utan för den respons vi fick - publiken höll på att svimma när de såg oss.
Jag hade spelat i Prag med mitt band många år tidigare och då kom Havel backstage och presenterade sig. Vi hade tolk med oss och Havel försökte förklara hur mycket Velvets musik och texter hade betytt för honom och hans anhängare när de försökte spränga ryska tanks, gömde sig i skogen och sedan kastades i fängelse."

- Ur "Please Kill me - Den ocensurerade historien om punken"

Bildskörd

1. Gölliga Frida Kahlo med kompis
2. Gölliga små skinheads
3. Sluta flörta

Vill du aldrig mer dit?

Du kommer inte tro det här men jag har ett jobb nu. Ett vikariat på deltid på förskolan. Jag tar det lilla tåget från Falerum de dagarna. Nu har jag just slängt upp en trave böcker på en hylla i mitt nya rum. Känner mig lite tröstad av Genet, struken över kinden av Sara Stridsberg osv. Däruppe sitter en bonde och fikar med resten. Jag simmade i en sjö idag för att simma bort nånting.

Lyssnar på Mattias Alkberg BD och blir melankolisk. Matti Matti, jag vill skriva låttexter lite sådär som du skriver dom.

"Minns du Kallkällan, travarna med kassettband?
Minns du punksinglarna med post från Västtyskland?
Minns du första fyllan, när vi bröt oss in i tvättstugan?
Minns du vaktmästarna? Var du lika rädd som jag?

Jasså, inte det
För mig är det ett problem:
att allting går igen i mig,
tyvär, jag kan inte stoppa det

Minns du Jätte-Göran, farligast på Borgmästarn?
Han jagade oss över gårdarna och in i mina drömmar?
Minns du båtbryggan? Minns du linbanan?
Taket på lärarhögskolan? Hur vi repade i timmar

Jasså, inte det
För mig är det ett problem:
att allting går igen i mig,
tyvär, jag kan inte stoppa det

Minns du konsumtaket? Sprit som exploderade,
som du gömt i papperskorgen? Du sa: bara börja om igen
Minns du armborstarna som vi sköt i svarta tavlan?
Snön som yrde sylvass och vit? Vill du aldrig mer dit?

Jasså, inte det
För mig är det ett problem:
att allting går igen i mig,
tyvär, jag kan inte stoppa det"

- Fotografiskt minne

Tintomaras sång

Mig finner ingen,
ingen jag finner.
Alm, hägg och hassel blomstra för vind -
Jag ler åt alla,
alla åt mig le.
Alm, hägg och hassel, lönn, sälg och lind
blomstra för vind,
buga för vind -
Ett vet jag bättre än att klänga och springa,
det är att sjunga här under lind.

Vad? Tintomara,
hörde du bara?
Alm, hägg och hassel blomstra för vind -
Gök, trast och harar…?
Tyst…kan det vara…?
Alm, hägg och hassel, lönn, sälg och lind
blomstra för vind,
buga för vind -
Ett vet jag värre än skator och harar,
det är om slagbjörn kommer till lind.

Kommer en slagbjörn,
slagbjörn jag smeker,
Alm, hägg och hassel blomstra för vind.
Men – Tintomara,
Om han ej smeker?
Alm, hägg och hassel, lönn, sälg och lind
blomstra för vind,
buga för vind -
Då blir jag fågel! jag blir ingen svag örn,
flyger från slagbjörn bort som en vind.

- Carl Jonas Love Almqvist

Lördag i Rumma Finnbygget

Red en häst vi kallar Liket. Fick tårta av släktingar. Morfar flyttade in på gården. Tryckte oavsiktligt på larmknappen till hans hemtjänst. Tjuvrökte med syrran bakom lillstugan. Lyssnade på Camera Obscura. Grinade lite. Ska inreda mitt lilla rum lite nu, har flyttat in i källaren.

Auf Wiedersehen

Om någon timme ska jag ta mig till flygplatsen och vidare mot Sverige, Östergötland, Åtvidaberg. Har slängt ner några paltor och en bok. Här börjar något annat.

Igår hittade jag mina dansskor i en källare, de hade möglat. Fick kaffe i en favoritBatmanmugg och hade sedan ett jobbigt möte på en bro. Personen jag träffade på bron blev påkörd av en bil minutrarna innan vi sågs.

Sista kvällen här tillbringade jag med att se Repulsion. Deneuve var som en otäck, skev porslinsdocka. Nu ser jag fram emot skogen, ett sista septemberbad i en sjö, hästmular.

Häuser

Den första bilden är från filmen Paperhouse från 1988 och den andra är målad av ????, eeh, återkommer.

...

Okej nu ropade min mitbewohner från sitt rum att han är bättre på att googla än mig och att målningen är gjord av en Andrew Wyeth. "Christina´s World" heter den, från 1948.

Kabloom

Minns denna. Kattresan. Ångesten när han sprack!

Woolfie

Egentligen var tanken att jag skulle sitta här och skriva utkast till en poesiantologitävling men jag har noll inspiration och min svenska känns torftig så jag väljer att tänka på vad någon annan skrivit i stället. I morgon ska jag försöka igen, på ett café baserat på en historia om en fiktiv äventyrerska. Ehrm. Verrry Bärrlin va. Najs café ändå.

Hursomhelst så kom jag av någon anledning att tänka på det hära konstprojektet som jag läste om för något år sedan.

"Ett eget rum/Tusen bibliotek är titeln på Kajsa Dahlbergs verk, tillika en omarbetning av Virginia Woolfs feministiska klassiker A Room of One’s Own från 1929, i svensk översättning av Jane Lundblad 1958. I arbetet med verket har Dahlberg lånat och gått igenom samtliga upplagor av Ett eget rum som varit tillgängliga på svenska bibliotek, för att sedan studera och kopiera de kommentarer och understrykningar som läsare gjort i dessa offentliga exemplar.

Resultatet är en ny version, med manuellt transkriberade läsarkommentarer från närmare femtio års svensk historia. I utställningen presenterar Dahlberg de 121 lösa originalsidorna, som hon sedan tryckt och bundit samman till en artist’s book i tusen exemplar. En stor mängd av dessa finns nu på svenska bibliotek. Verket är alltså lika mycket ett ingrepp i bibliotekets form och klassificeringssystem, som det använder sig av läsares ingrepp i en enskild bok."

(Beskrivningen är snodd från Moderna Museets hemsida)

Jag ser nu att bloggen Copyriot har skrivit om Dahlbergs konstverk att "jag ser det inte som en illustration av en idé. Snarare som en demonstration av en kopimistisk arbetsmetod – och som en hyllning till biblioteken."





För övrigt så är en av de mest berömda meningarna från boken ”En kvinna måste ha pengar och ett eget rum för att skriva böcker". Har ingetdera!

Handy Prince

Ett galleri på en gata full av prostiterade, T sade att det låg en spruta i trappuppgången vid tuben. Kletig augustihinna över allting. När jag skulle fixa min mobil och låsa upp den i en butik som hette "Handy prince II" funkade det såklart inte, jävligheten, behöver den för jobbet. Sedan när jag ringde min tjiiif från ett internetcafé gav han mig nyheten att jag inte får jobba något pass alls den här veckan. Så hejdå surfpunksspelning i morgon. I stället går jag till sjön med M. Bra att sjöar är gratis. Synd att denna ligger så långt bort. Krumme Lanke. Den krumma sjön. Igår spådde M mig i tarot. Jag skulle passa mig för El Mago, trickstern, lögnaren, och fick upp den gyllene hästen - Caballo de Oros. På min sida fanns vänskapen, både den gamla och den nya.

Skönt

Torsdag

Lilla Neukölln alltså. LOL på att jag igår blev utelåst från min killes lägenhet, traskade hem till en vän för att döda tid, mötte henne rusandes på väg ut för att försenad gå på dejt med en kille vars mejladress hon bad min expojkvän om att få, dejten är även en gammal crush till mitt ex samt någon som enligt min nuvarande karl " once stole a girl from me".

Nu koffeinfritt kaffe av okänd anledning, varför finns det ens?

En annan sak är att jag tror att det blir mer litteratörley den här hösten! Blev entusiastisk när en kompis visade sig gilla Curston McCullers väldigt mycket. Läser om en del böcker jag blir sugen på, etcetera.

Jo en grej jag gillade med tidningsjobbet var att jag hade trycsvärta på fingrarna som sedan hamnade i ansiktet när jag kliade mig. Gotta love the trycksvärta, ju. Det låter som en emo diktsamlingstitel, no? "Trycksvärta". Whatev.

Lite Blümchen

Du wahnst am falschen Ende der Stadt
Hat meine Mutter gesagt
Doch ich fahr´ trotzdem zu Dir
Obwohl sie´s mir verboten hat




- från "U-Bahn"

Stamma

"It was Proust who said that "masterpieces are written in a kind of foreign language " That is the same as stammering , making language stammer rather than stammering in speech. To be a foreigner, but in one´s own tongue, not only when speaking a language other than one´s own...That is when style becomes a language. That is when language becomes intensive, a pure continuum of values and intensities."

- ur A Thousand Plateaus, Deleuze & Guattari

Ihr seid nur Brücke

Jag har ju för mycket tid på mitt samvete. Önskar att jag kunde klippa ut alla bokstäver och sätta ihop dem igen. I veckan träffas die Brücke 2. För att, tror jag, vi gillar fåniga saker, och vackra saker. För att försöka sätta små spadar i händerna på varandra och gräva oss ur den här tristessen. M och A har skrivit en sång också, om the romantic reumatic boy.

Die Brücke 1:
"Die Brücke war eine expressionistische Künstlergruppe (auch KG Brücke genannt), die am 7. Juni 1905 in Dresden von den vier Architekturstudenten Ernst Ludwig Kirchner, Fritz Bleyl, Erich Heckel und Karl Schmidt-Rottluff gegründet wurde und als ein Wegbereiter des deutschen Expressionismus gilt."

"Der Name Brücke geht auf Schmidt-Rottluff zurück. Nicht abschließend geklärt ist, ob er sich damit auf die vielen Brücken Dresdens bezog, die den Künstlern häufig als Motiv dienten, oder ob es sich um eine Metapher für den Willen zum Uferwechsel in der Kunst und die Überwindung alter Konventionen handeln sollte. Vermutet wird auch, dass der Name aus Friedrich Nietzsches Also sprach Zarathustra entlehnt wurde, in dem es heißt: „Ihr seid nur Brücke: mögen Höhere auf euch hinüberschreiten!“ "
(Från Wikipedia)

Volkluxus

Idag LUXUS med falafel på en bänk på Sonnenallee. Och kakor. H försökte härma mitt "Schönen Tag noch" riktat till falafelförsäljaren men fastnade på "Schö..." "Schöö". När han pratade högljutt i telefon med sin Mama på bron lutade jag mig över räcket och skrattade åt en liten hund som dök i vattnet gång på gång. Maman frågar vem den där Frida är.
Nu lyssnar jag på Vashti Bunyan och har på mig en blus vi hittade i en trappuppgång i ett husprojekt förut. Jag går omkring och känner mig inlindad i vadd, tröttheten. Jag har ett jobb inom media nu. Delar ut morgontidningar. I morgon klockan 3 ska jag gå min första runda ensam och jag är rädd att det kan gå åt helvete. Vi får se.

Best of Please Kill Me del 1

Lånade "Please Kill Me - the Uncensored History of Punk" av B. Den är tjock och jag kommer antagligen inte läsa ut den (jag läste den för några år sedan) men har krafsat ner några citat jag gillar.

"Scott Asheton:-Iggy had shaved off his eyebrows. We had a friend named Jim Pop who had a nervous condition and had lost all his hair, including his eyebrows. So when Iggy shaved his eyebrows we started calling him Pop. It was real hot in the Ballroom that night and Iggy started sweating, and then he reslized what you need eyebrows for. By the end of the set. his eyes were totally swollen because of all that oil and glitter."

"Ed Sanders: - The culture out of which punk arose reminds of the Berthold Brecht opera The Rise and Fall of the City of Mahogny, where you can do anything you want if you got money, but if you don´t have money, you´re a criminal, you´re scum, and you´re a puke. And the milieu out of which punk arose also reminds me of the Blade Runner movie set - the kind of life-style where it´s gritty, ominious, the drums of doom, only you don´t know if they´re the drums of doom or somebody´s song. But there´s always the drums underneath it all, drumming."

"Lee Childers: -The Heartbreakers and I were at Caroline Coon´s house for dinner. (...) Caroline was having the Christmas pudding in her beasement (...) and so they had just set it on fire and everyone was standing around waiting for it to burn before they served it. And I heard Jim reeves drifting down through the stairwell singing...Jim ´Reeves´songs.
Who´s Jim Reeves? Oh you little rock & roll neophytes! Jim Reeves was one of the great country singers of all time, killed in a plane crash in 1964. He sang, "Put your sweet lips to the phone./Tell your friend you´ve got there with you, you´ve got to go."
And I began to cry, like I´m crying now, because I´m a real pushover for memory. So i walk up the stairs to the second floor (..) and there was this little guy, just sitting there crying. So I sat down opposite him. And I cried too.
And when the song was over, I said, "I can´t tell you what that meant to me, because I´m from Kentucky, and I know my family is listening to Jim Reeves right now. Hi. I´m Lee Childers. "
And he said, "Hi. I´m Sid Vicious."

Slagsmålsklubben

via http://xkcd.com/922/

Baby I'm afraid of change

Sitter i H:s säng och söker jobb. Det regnar hela tiden. Jag tog ett beslut och har nu sårat en person så mycket som jag aldrig sårat någon förut. Jag har förlorat en av mina bästa vänner. Det regnar hela tiden.

Jag vill trösta honom men det kan jag inte göra, det måste någon annan göra för det var jag som var svinet.

...

Senast det tog slut mellan mig och någon var i Umeå för ett antal år sedan och jag tror att jag upptäckte Electrelane i den vevan. Nu läser jag en recension sv deras spelning på Strand häromdagen.

"Electrelanes musik kommer springande mot en. Den är strippad på alla klichéer (well, nästan alla), den bär inte på något bullshit, den poserar inte tomt, den är varken fåfäng eller mållös. Den lyfter en i håret, spänner blicken i en och fyller en med vågor av skönhet och smärta, av hetta och tyngd. Den är ofta instrumental, har oftare närmare till ordet "jam" än till ordet "pop", och ändå låter den så direkt och välkomnande."

(...)

"Att Electrelane har en särskild plats i många indietjejers hjärtan är inte förvånande. De är liksom inte Belle and Sebastian - de är fyra kvinnor som är hårda, kompromisslösa och sinnessjukt begåvade. De är bättre och mer unika än alla andra sketna indierockband som består av några killar. Man blir lycklig bara av att veta att de finns. Att se gitarristen Mia Clarke stå i högklackat och gnida sin elgitarr mot förstärkaren för att krama ur så mycket oväsen som det går var helt underbart."

(http://annikaflynner.blogg.se/2011/july/electrelane-hornstull-strand-30072011.html)

Jag hade velat vara där. Hade velat bli genomsköljd av skränet.

Lördag

TACK du okända machokille som omotiverat sparkade iväg lodisens vintetra på gatan nyss för att du påminde mig om allt som är fult i den här världen.


...

men i köket står en deg på jäsning. Och i den ryska mataffären hade de spritflaskor som var formade som sjöhästar. Och jag kom ihåg att svamp heter Pilze på tyska.
Och grannen hade tandkräm. Och hur hans koftor luktar.

Tea with Lobster

Hittade den här bilden på Style Rookies blogg, den är tydligen ursprungligen från ett National Geographic-reportage.

"Anne and her family lived alone on an island. She enjoyed having tea time with her friends the spiny lobster and baby hawk."

Var tvungen att visa S, eftersom han har en hummervän. Han ligger i våran säng just nu och har tappat sina känslospröt på ena sidan :(

Jorruu grosshandlar´n

På andra sidan gången vände sig en man mot oss för att sälja de hemlösas tidning. Jag tackade hövligt nej och mannen pekade mot S som satt tyst på sitt säte utan en min i ansiktet och frågade: "Är han japan? För ni är inte från Tyskland va?" Jag fnissade åt japankommentaren och berättade varifrån vi kommer. Tidningsmannen började då prata om sin familj som bor i Upplands Väsby (!) och levererade några svenska meningar så som: "Chic brud!" samt "Inte utan min prilla!"
Min teori: Hans familj är alla pilsnerfilmsskådisar.

Sen klev han av vid Heinrich Heinestrasse och vi rullade vidare. S fotade gothfåglar vid vattnet och jag glodde på en muralmålning ett tag. Nu är det morgon och fåglarna är bara fåglar.

Klatsch!

Den här meningen vecklar ut sig som en vinande handflata och träffar mig på kinden i en örfil som bara ville säga att inte alla viktiga berättelser är privata. Så.

Kanalbroar

Räkna broarna på kanalen....snodd klänning....vindig dag ( på finska har de ett ord för hur träden låter när det blåser i dem)...."You have a good taste in clothes..."Yes but a bad taste in men".....en sko som försvann medans Led Zeppelin sjöng....på vägen hem låg frökapslar i drivor. jag gillar dem så mycket, de har propellerform....jag vet ingenting om människor men ibland blir jag nyfiken....man kan räkna ögon man såg och tappade bort..

...och fryspizzan blir klar. Och torsdagen, jag är klar med dig.

Tumme

Femsnåret, det blir melodramatiskt, vargtimme. Skickar iväg en flaskpost på chatten. Snokar på FB. Väntar på att klockan ska bli öppningsdags för en myndighet.
Vi kollade på Tillbaka till framtiden tidigare. Gillar alltid Galen vetenskapsmanscenografi och attribut.

Nähä det här blev ju inget.. alls. Det bidde bara en tumme, eller hur gick den sagan

Lite om "Giliap"

Fantastiska miljöer.
Vindsrummet han blir tilldelad. Hissen, som egentligen bara är till för gäster. Baren. Innergården där det mekas med mopeder. Den lilla luckan dit servitören går med spritbeställningen där en tant häller upp snaps.
"På genomresa?" frågar hon och den unge servitören svarar att "ja, det kan man säga". "Så sa jag också, och det är tjugo år sedan!" replikerar då tanten och avslutar med ett skratt. Fler ihåliga kluckanden skratt i filmen.
Lastbryggan med lådor med matleveranser. Jag gillade lastbryggan när jag jobbade på hotell. Satt där och tog en cigg ibland med städerskan. Daniel vaktmästaren kom hela tiden med flakbilen lastad med varor från kajen. Alla ölbackar. Jag tror att det bara fanns ett ölmärke att välja på, Steunerts hette det.

Allt är murrigt, inrökt.

Servitören har satt upp en poster där det står "Italy" på sitt rums kala vägg. Fuktfläckarna på tapeten ser nästan ut som kartor.
Efter jobbet en kväll släntrar han ner till hamnen och frågar kaptenen som står och röker på däck "where are you going?" "Sehr schön" ropas till svar, typiskt för den skeva kommunikationen som finns i filmen.

"Vi måste hålla ihop såna som vi" säger mannen som jobbar i tvätten. När de super uppe på kammarn en kväll. Han visar en pistol han har gömd och fortsätter: "Det finns ingen som hjälper såna som oss. Det vi inte får, måste vi ta".

Snodda Jenka

Internet försvann i två dagar och annars har det regnat och åskat. Nyss satte jag i mig en chokladdessert från Liedl på typ två sek och mådde illa.
Igår i soffan prat om sånt man gjorde som barn/yngre, bland annat
- kissa i sin mammas fina vas
- släppa ner kattungar från en bjälke ner i höet på höskullen
- olika tjuvringningar
- kissa på sig i en kompis soffa på fyllan
-vara full i skolan
- hälla ner snattade tuggummin i ridstövlarna

...

Det är som ett slags kliande i kroppen, nåt som inte tar sig ut. Juni tog sig ut och ligger och dallrar som en gammal utflyktssjö.
Junu juni varför heter du som en woodstockhippies barn
juni juni varför händer en konsert nu när jag sitter i sängen utan att vara på konserten, om ens den var gratis, några jag känner är där, de kan gatunamn och ibland köper de frukt på marknader...
Nu ska jag hälla kräuterté i min lilla mun. Kul.

Kallt kaffi

Lyssnar på "Don´t make plans" med Ducktales om och om igen och äter ett hårdkokt ägg till middag. Pengarna jag fick när jag jobbade i baren är slut och barägaren kallade mig nyss fitta på facebookchatten.

Fattar inte vissa i den här stan som tror de är....dandys? For your information: Den döende dandyn målades redan 1918.

Jag luktade på tvätten nyss och den luktade sött. Hål i alla underkläder men de luktar mjukmedelsblomma. Gick till ett köpcentrum och glodde på en miniutställning om idrott och fostran i Hasenheide.

.....

"Jag har aldrig riktigt kunnat uthärda det vanliga utan instinktivt sökt det förtrollade, vilket beror på en kombination av medfödda egenskaper och strategier som jag så tidigt begagnade mig av att de blev en del av den jag är. Det vanliga intresserar mig men då på det vis som för en autist när denne nogsamt skriver ned busstider – för kartläggningen skull. Victor Hugo sa något som jag känner igen, minns nu inte det precisa citatet men innebörden var att han var otroligt vetgirig på människor och deras vanliga liv men inte av att leva så utan av att dissekera och studera dem."

- från bloggen Jenny Maria

Gnäll

I modevärlden är det kreddigt att slänga sig med kulturella referenser. Jag har sett flera (mode/livsstils/pojknacks (haha)-bloggar som odlar någon slags bokporr, men då verkar det ibland handla mer om att fota snygga Penguinomslag bredvid den nya klänningen, än att faktiskt vara dedikerad själva LÄSNINGEN.

Ofta blir det så tydligt att det mest är en pose. På modenättidskriften Rodeo bloggades det nyligen om en klädkollektion som ska vara inspirerad av "boken ”La Pianiste” av Elfriede Jelinek". Inte för att vara petimäter (eller JO fan! förresten) men har man faktiskt läst romanen ifråga så borde man känna till att den har en tysk, och inte en fransk, originaltitel. Att basera sin KLÄDKOLLEKTION på en NOBELPRISVINNANDE författares roman som man inte ens läst och göra en YOUTUBEFILM av det hela för att MARKNADSFÖRA känns ju tyvärr så jävla 2011.

EDIT: Ja okej nu googlade jag runt lite och det visade sig att originaltiteln på Hanekes filmatisering av Jelineks roman heter "Le Pianiste" så det kan ju vara ett slarvfel. Men tendensen kvarstår.

Wieder Friedel

Från och med nu bor vi med J ett tag. Tillbaka på Friedel alltså.
För ett tag sen såg jag att antikvariatet här runt hörnet hade en volym av Anais Nins dagböker i fönstret. Gick dit idag och frågade den krullige, mumlande, blygt leende innehavaren. Men nej, den gick inte att hitta. I stället kom jag hem med en minityrbok av John Irving om hans "Deutschlandreise". Bland innehållet: "Hunde, die Klavier spielen können."

Ändå gött här! I vardagsrummet spelas My Bloody Valentine på full volym medan vi sitter med varsin öl i näven.

Citatet

"Man hade ju önskat att de i stället skulle ha förstått vilket brott de begått och anpassat sig till samhället. Det är ju inte samhället, menar jag, som det är fel på, utan det är faktiskt på de individerna som begått brott. Det är de som ska förändras, inte samhället."


- Lena Medelius, ansvarig åklagare i rättsprocessen efter Göteborgskravallerna.

Lunnegull

Någon gång i livet vore det kul att prenumerera på National Geographic men tills dess läser jag den när jag sitter i S:s moster stökiga gästrum och väntar på att golven vi har moppat ska torka. Idag bläddrade jag i en artikel om Lunnefågeln. Den ser ut som något som hittats på till en animerad film. (Det är en mycket bra sak.)

Den lilla lunnen kan man finna kring Nordatlanten, vanligast är den på Island och i Storbrittannien. Den bor i jordhålor. Lunnefågeln övervintrar på öppet hav vilket gör den väldigt sårbar för till exempel oljeutsläpp. 1967 dog 85 % av Frankrikes bestånd när ett oljefartyg förliste.
Förr i tin kallades lunnefågeln för Grönländsk papegoja på svenska.
På engelska kallas den Puffin, vilket låter NÄSTAN lika gulligt som fågeln själv.

Dagen efter panikdagen

Igår när jag hade något att skriva hade nån gjort kaoz med blogspot. I alla fall. Det jag ville skriva var hur man kan sitta i en kletig panik och vara tvungen att krafsa fram 3500 spänn på några dagar för sin bostad, och sedan på nåt jävla vänster faktiskt lyckas. Eller, det jag ville skriva var egentligen bara en lång, lättad, freakin fjärilsvingad SUCK.....AAAAAAAHHH.

Firar detta med en bild på alpackor.

Jänkarkonst del 2

1. Barbara Kruger - Untitled (It´s a small world but not if you have to clean it), 1990
2. Eric Fischl - Sleepwalker, 1979
3. Romare Bearden - The Dove, 1964
4. Larry Rivers - Washington Crossing the Delaware, 1953
5. Willem de Kooning - Seated Figure (Classic Male), 1940
6. Diego Rivera - Head of Lenin from the Rockefeller Center Mural, later destroyed
7. Edward Hopper - Room in New York, 1932
8. Frank Lloyd Wright - Fallingwater, 1936-39
9. Joseph Stella - Battle of Lights, 1913-14

Jänkarkonst del 1

Vi vandrade omkring planlöst för några dagar sedan och hamnade vid Sovjetmonumentet bland annat. Strax bredvid ligger en radda tjusiga hus, (möjligen bodde partitoppar där en gång?) och på ett elskåp på den gatan hade någon lagt ut en tjock bok om USA:s konsthistoria. Yay! Det fanns ett gäng bilder i den jag gillade extra mycket.









1. Marcel Duchamp - Nude Descending a Staircase, No. 2, 1912
2. Jacob Riis - Lodgers in a Crowded Bayard Street Tenement - Five Cents a Spot, ca 1890
3. Thomas Eakins - Students at the Site of the "Swimming Hole", 1883
4. Mary Cassatt - The Boating Party, 1893-94
5. Frederic Remington - Fight for the Waterhole, 1903
6. Anonymous - Meditation by the Sea, 1815 - 1865
7. John Singleton Copley - Nicholas Boylston, 1767
8. Edward Hicks - Peaceable Kingdom, 1834

Liten Karin

Mamma lärde mig en annan medeltida ballad när jag var liten. Eller kanske var det i skolan jag lärde mig den, minns inte riktigt. Det var mysrysigt liksom att sjunga om lilla Karin som rullades runt i en tunna med spikar. Jag fattade aldrig hur kungfan kunde vara sådär fruktansvärt grym. Visan bygger tydligen på legenden om helgonet Katarina av Alexandria. (Hon är bland annat bibliotekariernas skyddshelgon, lol!)Målningen ovan föreställande sankta Katarina är gjord av Caravaggio.

Liten Karin tjänte på unga kungens gård
Hon lyste som en stjärna bland alla tärnor små

Hon lyste som en stjärna bland alla tärnor små
Och unga kungen talte till liten Karin så

Och hör du liten Karin säg vill du bliva min
Grå hästen och gullsadelen dem vill jag giva dig

Grå hästen och gullsadelen jag passar inte på
Giv dem din unga drottning, låt mig med äran gå

Och hör du liten Karin säg vill du bliva min
Min rödaste gullkrona den vill jag giva dig.

Din rödaste gullkrona jag passar inte på
Giv dem din unga drottning, låt mig med äran gå

Och hör du liten Karin säg vill du bliva min
Mitt halva kungarike det vill jag giva dig.

Ditt halva kungarike jag passar inte på
Giv det din unga drottning, låt mig med äran gå

Och hör du liten Karin, vill du ej bliva min
så skall jag låta sätta dig i spiketunnan in

Och vill du låta sätta mig i spiketunnan in,
Guds änglar små de ser att jag oskyldig är därtill.

De satte liten Karin i spiketunnan in
och konungens små svenner de rulla henne kring

Då kom där ifrån himmelen två vita duvor ned
De togo liten Karin och strax så blev de tre

Så kom två svarta korpar dit upp från helvetet
De togo unge konungen och strax så blev de tre

For the love of omkväden

"Ballader" är ju inte bara såna de spelar på Lugna Favoriter, nä det är ju också en medeltida litterär genre. Läste en jag inte kände till sen innan på Bodil Zaleskys blogg:

De två systrarna

Där bodde en bonde vid sjöastrand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och tvenne döttrar hade han
Blåser kallt kallt väder över sjön

Den ena var vit som den klara sol
Blåser kallt kallt väder över sjön
Den andra var svart som den svartaste kol
Blåser kallt kallt väder över sjön

Vi tvättar oss bägge i vattnet nu
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så blir jag väl som viter som du
Blåser kallt kallt väder över sjön

Å tvättar du dig både nätter och dar
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så aldrig du blir som viter som jag
Blåser kallt kallt väder över sjön

Och som de nu stodo på sjöastrand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Så stötte den fula sin syster av sand
Blåser kallt kallt väder över sjön

Kära min syster du hjälp mig i land
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och dig vill jag giva min lille fästeman
Blåser kallt kallt väder över sjön

Din fästeman honom får jag ändå
Blåser kallt kallt väder över sjön
Men aldrig ska du mer på gröna jorden gå
Blåser kallt kallt väder över sjön

Där bodde en spelman vid en strand
Blåser kallt kallt väder över sjön
Han såg i vattnet var liket det sam
Blåser kallt kallt väder över sjön

Spelmannen henne till stranden bar
Blåser kallt kallt väder över sjön
Och gjorde av henne en harpa så rar
Blåser kallt kallt väder över sjön

Spelmannen tog hennes guldgula hår
Harporsträngar därav han snor
Spelemannen tog hennes fingrar små
Gjorde harpan tapplor på
Spelmannen tog hennes snövita bröst
Harpan hon klinga med ljuvelig röst

Så bar de harpan i bröllopsgård
Blåser kallt kallt väder över sjön
Där bruden hon dansar med gulleband i hår
Blåser kallt kallt väder över sjön

Trenne slag uppå gullharpan rann
Blåser kallt kallt väder över sjön
Den bruden har tagit min lille fästeman
Blåser kallt kallt väder över sjön

Om söndan så satt hon i brudstol röd
Blåser kallt kallt väder över sjön
Om måndan hon brändes i aska och glöd
Blåser kallt kallt väder över sjön

....

Typiskt medeltida ballad att vara så morbid.

On those days

Galaxie 500 och som vanligt kaffet i en åttkantig sjuttitalig mugg. Dean Warehams röst är sorglig, den är en liten hund övergiven i sin taffligt byggda hundkoja som det regnar in i. Den är en tyst, tyst. svänga-påsen-fram-och-tillbaka-frustrerad promenad till Kaufland och tillbaka. Med ungar som köper rosa sockervadd i ett tillfälligt stånd och en utvecklingsstörd man i medelålderna som vaggar omkring på mellersta planet och hälsar på alla. Den här dagen ÄR utvecklingsstörd sockervadd. Solen var så fruktansvärt solig utanför och fåglarna en rar liten orkester. Men de pickar på tinningen och pickar mer och därinne försöker man formulera en fråga, eller ett beslut. Detta är det utvecklingsstörda i den här sockervaddiga hjärnan: frågan som formuleras varje dag blir aldrig, aldrig till ett beslut.


I need a walk by the flowers
Let some of it shimmer off ...
Looks like nobody could take your place
And I could bleed in sympathy with you
On those days
And I could drink up everything you have
Don't let it go to waste

I could show you memories
To rival Berlin in the Thirties
I understand you're ...
And I could bleed in sympathy with you
On those days
And I could drink up everything you have
Don't let it go to waste

Say something warm, say something nice
I can't to see you when you're cold
Nor can I stand being out of your life
And I could bleed in sympathy with you
On those days
And I could drink up everything you have
Don't let our youth go to waste

Fredag

Tyska språket som en fläskig extra läpp under den första. Triple chocolate glass och sista ansökningsdan, jag sökte bibblo som jag alltid gör.

Såg HOWL. Den ligger så rätt i tin nu med sina 50-talsbohemer I guess men...Det borde kanske vara förbjudet att göra en spelfilm om någon man beundrar. Ja det tror jag.

En gång var jag tjer i en hästsvans på spanskan som gillade HOWL och att röka cigg på Yngves, även att han älskade Björk och höll ett tal på en demo en gång. Bruna teddybjörnsögon. Verkade snäll? Så gymnasialt va, men han fanns. Jag har också haft den där lilla brådmogenheten som ett kladdigt lock men den hade väl sin poäng ändå ------ hittade vissa grejer via omvägar.

Hanna med H

Hanna Höch. "Dada´s girl". M vill göra en film om henne. Hon säger att hon vet en släkting vi kan intervjua. Och att det bara verkar finnas en dokumentär om Hanna, en dålig.

Måndag

Målning av Andy Denzler.

Långt ut på en S-bahnlinje idag för en intervju. Den varade i fem minuter. Chefen där tittade inte på mig när jag räckte fram handen för att hälsa. Han kollade på sport på teve när jag kom in. Jag hade för lite erfarenhet. På vägen dit läste jag Tjechovnoveller. Hemma igen kollade vi skräckfilm. Jag glömde bort att skypa med mamma.

Blått

Jag lärde mig precis att det finns en färg som kallas Berlinerblå. Den kallas också ibland för Pariser, en annan synonym är Preussisk blå. Den preussiska blå var en del av våran skolpalett. I waldorfskolan målar man med sex färger: Preussisk blå, Ultramarin blå, Gyllengul, Citrongul, Cinnoberröd och Carminröd. Om man ville åstadkomma till exempel grått eller brunt fick man prova sig fram genom att blanda.

Tranströmer

Tomas Tranströmer 80 år idag. Jag trodde han varit 80 i flera år nu? En gång satt han i Linköpings stadsbibliotek och spelade piano med en hand, den andra obrukbar på grund av afasin. Jag tror att hans fru läste några av hans dikter.


Flygblad


Det tysta raseriet klottrar på väggen inåt.
Fruktträd i blom, göken ropar.
Det är vårens narkos. Men det tysta raseriet
målar sina slagord baklänges i garagen.

Vi ser allt och ingenting, men raka som periskop
hanterade av underjordens skygga besättning.
Det är minuternas krig. Den gassande solen
står över lasarettet, lidandets parkering.

Vi levande spikar nedhamrade i samhället!
En dag skall vi lossna från allt.
Vi skall känna dödens luft under vingarna
och bli mildare och vildare än här.

ur "Från levande och döda"

Sommarstugeleken

Vi gick några stycken och vandrade omkring bland en stor samling övergivna sommarstugor idag. Det var den första barärmade dagen. Lager på lager av blommiga och randiga tapeter i 70-talsförger. Skärvor av en ful trädgårdsvätte. Överallt de där knallgula buskarna som jag inte vet namnet på. Tömda små trädgårdsdammar med slam på botten. Ibland gick vi in i varandra i någon liten trädgård. Såg varandra genom ett glaslöst fönster och sa nåt. Ibland var de andra försvunna. De sa att det fanns en säng kvar i en av stugorna. Och flaskor som nån trodde var fyllda med kiss.
Det var som en lek. Men de där små trädgårdarna där folk har odlat och suttit i solen. Många av stugorna var säkert gör-det-själv-byggen. Jag vet inte vad som hände.