Variationer

Att dricka, det är att försöka ta reda på vad man skulle göra om man var full

Att gå till biblioteket, det är att försöka ta reda på hur man läser en bok

Att skjuta en fågel i skogen, det är att försöka ta reda på hur man inte flyger

Att sjunga, det är att försöka ta reda på hur man håller käften vackert

Att vara förälskad, det är att försöka ta reda på hur man bränner brev bäst


.......




Jo, idag firar Stadsbiblioteket 80 år. Jag var där, men hittade ingen tårta. Sara Stridsberg satt på en stol i rotundan och sa några bra saker.

Om Valerie i Drömfakulteten: "en röst som talar utanför det stora konsensuset"

"Tjackhorans ensamma död är den bästa metaforen för allas vårt förhållande till döden."

"Konsten ger möjlighet till alternativa rum".


Sen stod Marcus Birro där i skinnjacka och läste dikter. Jag lånade serier och gick hem. Lyckades inte låsa min cykel, ville gråta. Ingen får ta den ifrån mig. Nu ska jag försöka igen. Rosa Faran.

Early dawning, Sunday morning. It´s just the wasted years so close behind.

Aah, det är söndag! Jag har minst två jobbiga telefonsamtal att ringa idag. Eventuellt går jag på en textmässa i stället. Eventuellt går jag i kyrkan. Nu hör jag morgonfåglar. Jag läser en bok om naturvetenskap, för en gångs skull. Tänker det som allmänbildning. Tänker det som en eventuell lindring mot romantisering. Förstå saker. Då och då. Kan inte garantera nåt.



Man befiade mig från bostaden
där dammet
bevaras av blygsamhet och ordningssinne
Det är för mycket hål för mycket hjulspår
På vägen tillbaka
Jag lär mig lekar som aldrig tar slut
lekar som krossar allting
Sånger som får gardinerna att rämna
uppifrån och ner
Att återvända vore ett förödande fall


- ur "En personlighet" av Paul Eluard.



"Att skriva, det är att försöka ta reda på vad man skulle skriva om man skrev."

- Marguerite Duras.

Helgen i bilder

Söder-kisar mot solen. (bad bad)


Såhär snygga böcker läser T i mars. Fröknarna von Pahlen-sviten av Agnes von Krusenstjerna.


Jens var på teve när jag var i soffan med salta pinnar.



Waldorfsk arkitektur.


På skolgården fanns det spännande klippblock tyckte R.


Ett Stockhausenfan på Brommaplan visar sin sorg!







R och jag var förbi mitt jobb, klappade en katt, hämtade min cykel och trampade sen ända vägen hem till sunny mountains,med stopp för muffinsinköp i Midsommarkransen. Cykeln var rostig och dan men den gick att rädda!







Hade roligt på bönders vis på Bonden Bar tillsammans med tre Skelleftebrudar.

Barn på gatan

Nu dricker jag cola light och lyssnar på Jóhann Jóhansson, rätt vackert än så länge. T och jag strövade kring Hornstull idag, second hand, String osv. Utanför Pet Sounds satt femtonåringar och väntade på Håkan som skulle signera. Jag blev lite rörd. Två flickor i lugg dansade till en bandare med Le Tigre på trottoaren. En kraftig flicka i converse satt lutad mot väggen och blundade i solen. Jag ville sätta mig bredvid och vänta. Jag väntar hela tiden, inte på Håkan, men till exempel på att april ska börja, eller på att april ska ta slut.

"Jag tänker alltid på dig i april".

Någon väntar på april bara för att få säga så till en annan.

Gråsparven när hon sjunger

Det var svårt att kliva upp idag, jag tänkte på mitt saldo, jag tänkte på att jag antagligen inte tar mig till Arbetsförmedlingen idag heller, och jag tänkte på min svårstämda gitarr på golvet. Jag tryckte in Camera Obscura i stereon och kokade min gröt. Jag bläddrade i DN Kultur. En intervju med Markus Krunegård. Sommaren 2001 var jag på ungdomsläger i Ytterjärna, anordnat av antroposoferna. Jag satt i mitt tält med ett blandband och lyssnade mycket på Laaksos Vesi, en sorglig bit på finska. Jag gick en workshop i afrikansk dans och vågade aldrig prata med en söt, något dysfunktionell kille i flanellskjorta som hette Sam. Nu är Laakso en grupp som irriterar mig. Jag tycker de hade kunnat stanna i det sound de hade på sin första EP. I stället har de brakat på med en rätt jobbig powerpop. Den fåniga Danderydskillen på mitt telefonjobb hade dem som sitt favoritband. För någon helg sedan kom vi inte in på klubben vi köat en timme för så vi traskade till Debaser där de nödvändigtvis skulle ta 150 spänn för en Laaksospelning.Vi avböjde. De är överallt. Markus Krunegårds nya singel heter "Jag är en vampyr" och jag vill inte lyssna. Lyssna på Håkan i stället. "Kärlek är ett brev skickat tusen gånger", fin låttitel. Romantik deluxe och jag bara: jatack. Det finns väl mycket nostalgi där, Håkans musik har följt mig sedan, jaa, början av gymnasiet? Jag kommer ihåg att jag var i stallet och mockade när radion spelade Känn ingen sorg för mig Göteborg och jag tänkte oh vad är det här, och sen var det kört.

Hej bartender, det är en litteratör i min drink

Det låg hö i mina boklådor. Först trodde jag att ett djur byggt bo. I en påse i en av lådorna ligger det en gammal ridhjälm. Jag blir irriterad varje gång jag ser Linda Skugge-boken som inte är en bok där i lådan eftersom Linda Skugge är författaren som inte är en författare och feministen som slutade vara feminist.Jag är läsaren som slutade vara läsare.

I stället: Lidmans "Bära mistel", som är mycket bra. Någon kallade den en slags roadmovie i 30-talets Västerbotten, en annan sade att den kan ses som en tidig "HBT-roman". Visst, där finns chansen till att hitta teman oom både genus och sexualitet. I centrum står den driftiga Linda, som hyr ut rum för resande. När hon träffar den karismatiske spelmannen Björn plockar hon upp sitt gamla dragspel och följer med honom på turné om somrarna. Lindas kärlek till Björn blir allt starkare, men han svärmar kring unga pojkar. Relationen mellan dem är intressant men i stället för att försöka sig på att definiera den tycker jag att man kan koncentrera sig på deras gemensamma längtan efter frihet där det inte finns någon, rum för resande där det egentligen inte finns något.

Igår var jag på popklubb tillsammans med tre västmanlänningar, där spelade Friday Bridge och Fosca, jag gillade båda. E sa att vi borde spela in nåt med le band snart. Visa dom där låtsasbohemerna på Söder sa han. Jag tittade mig omkring och blev lite rädd, var dom där tygkassarna och frisyrerna inte på riktigt, gitarrerna av plast och dansstegen bara en pose? Jag köpte ett dyrt glas vin och såg Martina Lowden stå där i sina flätor, var hon på riktigt då? Jag hade kunnat dra henne i flätorna och kolla om hon sa aj men det gjorde jag inte, jag gillar hennes bok.

Åhnej jag borde sova men fastnar på skunk, hittar viss litteratur där. Jag önskar att de tryckte dikter eller korta texter av typ Kristina Lugn eller Jens Lekman på baksidan av mjölkpaketen. Nu köper jag inte så ofta mjölk, men när jag gör det är jag sugen på läsning, och gröten är klistrig. Blicken dras direkt dit, till mjölken. Är det ett optiskt/psykologiskt fenomen, med ränderna?

Jaha, då sitter man här igen, på Östgötaslätten, framför datorn. Jag har sån värk i käkarna och dagens låt är verkligen Final Fantasys version av Peach Plum Pear. I fredags missade jag mitt tåg men tog sen Kustpilen ner till Åtvidaberg. Det var sill och ägg, hemmagjorda foliegodisägg, braskamin och till och med högläsning av Tage Danielssons "Busschauffören som tänkte att vafan". Annat också. Fick bla höra att jag inte kan slutföra något, brutalt, tänkte på de dära tentorna som ligger i vassen och lurar, en är nog körd. Jag vet inte, är universitetet för mig? Är sjuksköterska för mig? Är fotoskola för mig? Eller Soc?
Mamma lade spontant fram en teori om att jag inte har slutfört mina universitetskurser på grund av att jag skulle tycka det vara borgerligt. What? Jag svarade att vorde det så skulle jag nog vara containerdykare i Berlin i stället för att sitta där vid påskmiddan och diskutera hästar och släktingar.
På tåget läste jag Bang och blev rörd av en bild där man samlat kvinnliga profiler på 60-talet, bla Siri Derkert, Otte-Jensen-kvinnan, Inga Tidblad.
Idag har jag sorterat morfars bokhylla inför flytten. Det fanns fina utgåvor av novellsamlingar av Gogol och Pusjkin, söta och behändiga. Jag blev rörd igen av mormors anteckningar på boksidorna. Hon började bli intresserad av litteratur när hon var uttråkad hemmafru och började i en läsecirkel på ABF. I vissa böcker låg det tidningsutklipp också, till exempel en om Dagerman, "mig förslavar min talang". Jag har börjat på Sara Lidmans "Bära mistel" och har ingen koll på nutida litteratur just nu. Finns det nåt jag vill läsa? Jag är sugen på bra serier just nu. Mer Jeffrey Brown tack!
Huvudvärk och en skitdag det här, det enda jag gjort är att glo på villor och gräsänder och frusit och förgäves ringt en kompis som inte svarar och förgäves sjungit en låt för ingen alls.
Jag tänker på You Made Me Forget My Dreams, och om man skulle översätta den ,och hur den då blir ännu sorgligare. Du fick mig att glömma mina drömmar. Som en 40-talsschlager, kanske sjunger Ulla Billquist eller Anita Lindblom. "Du fick mig att glömma mina drömar." Pärlörhängen, klänning i tyll, björkar som slår ut, en övergiven dansbana på Folkets Park. Jag såg en sån idag, i Åtvid. Jag såg också en crazy nationalromantisk villa, en hembygdsgård i falurött och Kopparvallen som väntar på invasionen av skor med dobbar och som väntar på att ÅFF ska ta sig upp i Allsvenskan. Kom igen suckers! Med eller utan Ralf, med eller utan Facitfabriken, you can do it.

Raringar

Jag saknar de här lirarna, och flera andra, som jag troligen träffar i helgen.

Jag fick en chokladkanin på jobbet, och målade ägg, och alla barn hittade små kycklingar i sitt påskgräs. En pojke fyllde år, ville inte höra nån sång men fick en liten sten i gåva, kanske en ametist? Han är ett charmigt barn, kvick, humoristisk och lätt hysterisk ibland. Tack vare att ett annat krävande barn var sjukt idag kunde jag ge honom den uppmärksamhet han behöver. Vi improviserade fram en bollek och han ändrade reglerna varannan sekund. Ett tredje barn höll sig i skogen och hon kommer rätt ofta i skymundan, vi vill få henne att ta för sig mer. Svårt att pusha på.

Jag har fått tillbaka min fiol och flera boklådor. Funderar på att låta nån stämma den ordentligt. Funderar på att läsa mer, eller mindre. Fast i kollektivtrafiken sitter man ju hursomhelst. Jag undrar om det finns nån harts kvar , och jag tror inte den skulle gå för särskilt mycket, det är en gammal musikskolefela. När jag ser den minns jag gamla virtuosdrömmar och klumpiga fingrar och sextondelspolska och blockeringar.

Jag har druckit öl med E ikväll och det var väldans trevligt för hon är så himla rar! Skål för alla raringar. Vi trängdes med popkids i ett hål i väggen på Götgatan och pratade om entusismen inför den där Jesuslåten med David Sandström och co, hur man känner sig som ett tryggt barn när man hör den. Bästa partiet: "...du hade rätt om dina stjärnooor". Blir aldrig trött på´t.

Åh sammetshood

Alltså, just nu är det så fint!
Jag joxar med linser och ärter och går omkring med en folköl i näven och lånar texmexchips från raring Tuva som sitter på tåget till Norrland. Jag har kommit på en eller två eller kanske tre saker eller nä fan det har jag kanske inte men jag har fuldansat till Kissey Asplund på radion. Jag hängde i fina Midsommarkransen och där var folk från Ingen Människa Illegal och snackade om papperslösa och deras rätt till sjukvård. R var där en sväng och jag kikade i hans katalog med kursutbudet på Stockholms Universitet, han fick ett ADHD-ryck och drog rätt tidigt. Det var en jättesöt tjej där som kommenterade min börs och jag svarade "eh ja bordell". Den matchade caféets inredning i röd sammet.
Jag visste inte vem jag skulle prata med om att engagera sig i nätverket men jag klappade två små hundar, applåderade trubaduren och tog ett flygblad.

I natt satt jag vid datorn hur länge som helst och plötsligt var klockan fyra och det snöade fortfarande och man hörde morgonfåglar. Jag kom inte på ett enda skäl till att inte ta på sig kappan och gå i snön, se två lekande harar och fota E4-baren och stora skorstenen, så det gjorde jag. Jag såg ingen, och bara harar såg mig. Jag kände Åh min hood, i den snön och det ljuset.

Blötsnö

Jag var redo att sätta mig och söka sommarjobb idag, men loggade in på AMS-sidan och blev alldeles matt. Den är krångligare nu, sidan, och jag hade huvudvärk redan innan. Jag kan tänka mig det mesta, vadsomhelst, men pallar inte att skriva ihop ett CV just nu. Några fina personer jag känner ska troligen resa runt i Sydamerika i höst och jag funderar på hur det vore att följa med. Jag funderar i sedlar och då känns det ju avlägset. Men med ett heltidsjobb i sommar, så. Eller ska jag börja en utbildning?

Någonstans läste jag nyligen om nåt Kristina Lugn hade sagt, om att det är lyckligast att inte tänka så mycket på sig själv?
Såhär var det, "man blir mycket gladare om man inte tänker på sig själv hela tiden." WORD! Det är nog dags att lämna den kletiga självcentreringen i tamburen, ett tag.

Jag lyssnar på Ariel Pink och har ont i halsen. Jag har på mig en mellanstadiekofta med rosor och funderar på att läsa lite mer i den där kvinnoromanen, rätt fängslande. Just nu misslyckas huvudpersonen med att organisera strejk på sitt dagisjobb, och hennes förhållande till den stilige advokaten är ack så komplicerat.

T berättade att hon upptäckte något skrivet i blötsnön på fotbollsplanen här i Solberga, någon hade trampat fram ordet BAJSPORNOGRAFI i fyrametersbokstäver.

Jag visste inte om jag skulle posta en bild på dagens man Ariel eller dagens kvinna men Kristina får se sig slagen av tanig tjack-lo-fi från LA. Neuros likafullt. Jag borde verkligen sova nu eller först blötlägga ärter kanske.

Slutraderna ur talet Kristina Lugn höll när hon blev invald i Svenska Akademien:

"Trots att vi lever så kort tid hinner de flesta av oss vara med om så mycket att vi blir gengångare i vår egen tillvaro, om vi utvecklas rimligt mycket. Kärnan finns där, den som kanske kallas jaget, den som kanske kallas tomhet. Vad den än kallas är det konstigt att inte fler människor blir galna, därför att det vi kallar mognad, den så kallade verklighetsanpassningen, kräver av oss att vi avvisar vår känslighet. Det vi upplever som lycka är oftast en märkligt skicklig kombination av ömsesidiga missförstånd, ett lyckosamt kommunikationsfel."


Gates of ZION med Ariel är jättebra! Och Moya! Och Real Bad Liar. Fragmentet foreva osv osv.

Baklänges

Jag har tänkt en del på sport de senaste dagarna. Tennisen; jag hittade fina racket på Myrorna men det är dyrt att boka tid i en tennishall.Jag har funderat på squash men det verkar också kosta en del. Gillar ADHD-känslan där, smack smack smack. Och vad det gäller fotboll så fattar jag inte var man hittar ett lagom oseriöst schysst lag, Korpen?
Nåja. Igår blev det någonslags kombinerad motions- och shoppingrunda. T och jag snörde på oss gymnastikskorna och ömsom joggade ömsom gick ömsom rökte ömsom klappade liten vit hund och kom till Älvsjö och en liten loppis. Jag hittade ett skärp för fem spänn och en så kallad kvinnoroman, "Uppbrott" av Bente Clod, för samma summa. Enligt Åsa Moberg är det "en spännande roman om en ung kvinnas liv, arbete, kärlek, inträde i kvinnorörelsen och allt möjligt övrigt som händer henne och runt omkring henne." Idag var vi i frihamnen och kollade konst. Jag gillade bäst den skäggige tjecken Tichý och hans hemmagjorda kameror av toarullar, suddiga bilder på gatan, i vardagen, kvinnor och sinnligt, för att säga det fånigt. Hissen där var mystisk och kaffet gott. Fotografi, jag kan gilla det så mycket. Det är ju ögonblicket, och kanske en sorts panik i hur man vill fånga något. Det fanns en fin sekvens i filmen om Tichý som visades på utställningen; en man från hans hemstad betraktar Tichýs fotografier och berättar att som barn var han och hans kompisar rädda för den underlige gubben i skägg med sin konstiga kameror, som de trodde bara var på låtsas.

"Jag har aldrig gjort någonting annat än att låta tiden gå. Jag går till stan och måste göra någonting istället för att inte göra något alls. Så jag tryckte helt enkelt på utlösaren." - Tichý

Gosade lite med Lucifer, hans ålder går baklänges sa Hussen. Jag undrar var de bor, när de inte hänger på tunnelbanestationen. De åker väl linjerna baklänges eller så.

Fåglarne

Jag gick hem i natten nyss, på väg hem från Landet där jag lyckades missa Florence Valentin och där jag ville stjäla en leopardmönstrad keyboard. Jag blev uppbjuden till dans men det bidde inget. En kille var äcklig mot M och en bartender var tuff, hytte mot den äcklige.
De spelade (såklart) Håkans nya singel och det funkade jättebra för mig! Ystert.
I alla fall, jag gick hem från klubben, förbi fotbollsplanen, förbi McDonalds, förbi byggarbetsplatsen och i en buske hörde jag DEN fågeln, jag har inget namn på DEN fågeln men det är så överjävulskt bitterljuvt, the whole shabang, kyssande vårvindar och förbud och svekfulla nätter och halvfulla ölglas och oknutna skosnören och den där randen över himlen och ett blekt ljus över allting som går in överallt.

Jag fick ett brev idag. Bävade för ett kravbrev men det var tamefan en utbetalning! Från tidningsutdelningsföretaget! För nada zero null arbetsinsats! Det blir en ölpeng.

T har fått ett nytt jobb! Hurra för henne!
Och jag har lärt mig spela två Dylanbitar. Inget kreddigt.

Gonatt Solberga.

A Borrowed Crime

"Varför består ditt liv bara av män som vill lura pengar av dig?"

Citerar Tuva som sitter i soffan och fejsbookar och låtsas söka jobb. Närå, hon gör det. Jag tipsade om ett, i Midsommarkransen. Det verkar vara en trevlig förort, jag såg inte mindre än tre cafeér när jag promenerade där idag, varav ett hyste några som kallade sig "Zorbas Sällskap".

Jag borde också söka det midsommarkransjobbet nu. Fan, Tuva har ett försprång där i och med att hon har cafévana.

Jag är mobbad på jobbet. Några ungar kallar mig Frida Fis och idag fick jag ett hotbrev av lille sparveln E, det bestod av random ord efter varandra men om man läste begynnelsebokstäverna lodrätt bildade de meningen DU SKA DÖ. Jag kommenterade det knappt, knypplade diskret ihop det i fickan och stimulerade barnets kreativitet ytterligare med att konstruera ett trevligt korsord.

Förresten, om nån skulle vara intresserad så säljer jag en intervju med det hajpade bandet Hästpojken, gjord på Skylten i Linköping i höstas. Den inkluderar odödliga citat som "Trummaskiner är en dimridå" och "Vi representerar inte nån!" Pris: Femti riksdaler, möjlighet till förhandling finns.

Fast Vargpojken är ju alltid att föredra.



The day our house collapsed
I went down stream.
I followed the swans
like I follow my dreams.
Oh! I was living on borrowed time in a
borrowed house for a borrowed crime.

In need of help I came to your door.
Saw the spike of the railings from
the 28/3rd floor.

Singing
"Build your castle, stop collecting stones
and the river bed shall not be your home"


Jag tänkte att jag skulle hinna gosa med gitarren lite innan barnfamiljen nedanför bankar i taket men jag blev less. Jag blir less på trubaduren inom mig.
Jag vill ha ett popband! Åh, Magnetic Fields nya är så bra och distat. Det vankas popcorn nu, tjarrå.

kulörta lyktor

Jag trodde det var tisdag men onsdag kanske passar bra. Jag vill lära mig spela tennis snart. Annars, jo, Asplundsbibblan ligger ju kvar fortfarande och jag var där, men jag undrar vart man hamnar om man klättrar uppför den där upplysta branten? Jag är fortfarande så obekant med Stockholms platser och gator.

Igår var jag i Örnsberg.Jag gillar att vara i nya förorter. Jag gillar kondisar i förorter, de påminner så mycket om varandra och skylten KONDITORI, jag blir varm inombords då. Helst i neon, fast blekt, inte skrikig neon. Det finns ingen ironi i det, ingen markör. Jag gillade även kondiset vid Skogskyrkogården, Bakfickan. Har för mig att det fanns en sån där ljusslinga med kulörta lampor på den lilla gården, jag är svag för det. När jag bodde i Vadstena hängde folkhögskoleeleverna mycket på en krog som hette Hörnet,jag hängde väl mest på mitt rum, men det var fint hur de försökte få utomlandskänslan med de där kulörta slingorna på den lilla gården. I Örnsberg satt jag i ett kök och bjöds på kladdkaka grädde och turkiska sockervaddsbollar av M som är inneboende nu. Vi pratade sommarplaner, jag har nog inga! Jag efterlyser en plan.

Nu ska jag stryka tusen ord ur styltiga dikter och värma bröd i mikron.



Giacomettirad


Jag har legat vaken hela natten.
Återkom med era ansikten i morgon
eller längre fram, efter krigen,
gärna i paris!
Jag har legat vaken hela livet.
Vi kommer aldrig att lyckas,
lova mig det!


-Werner Aspenström

Ett sekel av fejkare

Jag har varit på biblioteket, ätit bönor och bildgooglat Harriett Andersson, så nu vad?
Vill gå på 00-tals fest i morgon men har nog inte råd. Billig öl och poesiuppläsningar och skivmangel. Kanske spotta Martina Lowden där i minglet. Åh vad bra texterna om Agneta Klingspor var i senaste numret, eller mest det vad jag vill läsa henne. Nu tyckte jag att det lät snuskigt att säga "läsa henne". "Läsa dig". "Läsa honom".

När jag går från Stadsbiblioteket och förbi Falafelkungen och ser skejtare och pensionärer med solen i ansiktet och halar upp mitt SL-kort får jag inte ihop nånting, eller rättare sagt, jag känner ett behov av att rättfärdiga meningen med litteratur, jag kan verkligen hata det, vad håller jag på med? Det är lite som rökningen, fast vad jag gillar med den är att den är så totalt meningslös och så kan man fylla den med nåt, det är som att rita diagram över tiden som går eller nåt. Litteraturen din hynda!

"Längtan är ett uppehållstillstånd. Något annat väntar; att komma bort från sig. Överge sig?"

-Agneta Klingspor, ur "Köttryckningar")



En bekant från Umeå skickade "What Belle And Sebastian Song Are You" och resultatet, tataa, A Century Of Fakers.

There are people going hungry far away
They've got nothing on their plates
And you're filling your fat face with every different kind of cake
If you ever go lardy, or go lame
I will drop you straight away
That's the chance your gonna take
With every foolish thing you say

There are people going lonely, and they'll stay
Lonely far into the year
Because you're making blinkers fashionable
And fashionably you'll say
"All is equal in love and war" and
"I'm sorry, but I've got some things to do"
And you pretend to read a book you'll never finish till the day

That the author dedicates it
To A Century Of Fakers
They took your mould and they burned it on the fire in history today
Yeah, the author dedicates it
To A Century Of Fakers
He was an anarchist, he tried his best but it wasn't good enough

Did I say I would see you soon?
I'm sorry, but i just came off my bike
And my face is scarred
And chance has barred me seeing you tonight
I was over the other side of the city
And if the truth be known I'd say
You look great from there before you shaved your golden hair today

Everybody's trying to make us
Another century of fakers
They took your mould and burned it on the fire of history today
Everybody's trying to make us
Another cool decade of fakers
Another century of fakers

Everybody's trying to make us
Another century of fakers

Att klappa Lucifer

Jag har sagt upp mig!
Alltså från jobbet som tidningsutdelare. "Jag avsäger mig tidningsuppdraget nu, ska flytta till Södertälje i dagarna" sa jag. Vet inte riktigt varför jag skulle blanda in Södertälje i det hela. Therese, som hon hette, anmärkte surt att hon redan strukit mig eftersom de fått hämta upp flera högar med tidningar som jag inte delat ut. Sugigt jobb verkligen, man tjänar typ femti spänn i veckan för att dela ut tvåhundra tidningar. Jag delade inte ut en enda, men borde kanske ha gjort papier machier-figurer föreställande Velvet Underground i naturlig storlek.

Denna fredag är en ganska såsig en. På teve visar dom en halvhjärtad filmatisering av nån Henry James-roman och jag har lite halvhjärtat druckit folle framför youtube. Igår var det trevligt, E och E kom över på TP och Rappakalja och lite rödvin även om ingen gick på att "karnyffla" är ett låneord från tyskan som betyder att förföra någon på en höskulle.

Jag fick klappa Lucifer idag, det är nog Stockholms finaste hund i mitt tycke. Hussen hans är trevlig och verkar känna igen mig nu men protesterar mot allt jag säger. Hussen: "Jaa Lucifer är så slö idag, jag måste dra honom efter mig." Jag: "Han är väl loj av solen". Hussen: "Neeeej!Han har ÄRVT det!"

Försöker få styrsel på lyrik och sån skit men skriver nästan bara på tunnelbanan eller när jag är extremt hungrig och det ger ett speciellt anslag, för expressivt ibland. Det är underligt hur vissa ord dyker upp hela tiden, till exempel, BARN, NAMN, HUDAR, NÄTTER, RÄKNAR, APRIL....vetefan alltså.

Jaja. Beckett vet hur den dära slipstenen ska dras mot pennan i alla fall.
Den här kan man nästan dedikera till Husse och hans Lucifer:


vilket förråd av panik vi än gick ut med
skall vi återvända med lika mycket
mellan en man och hans hund skall ingen panik gå
förlorad
vore han så en hynda


(Beckett,ur dikten Serena II)



Annars är dagens läsning Katja Ekis Ekmans artikel i dagens DN, "Alla vill vara i minoritet", senaste numret av Arbetaren och senaste 00-Tal.

Ur Ekis Ekman-artikeln:

"För det råder ingen tvekan om att det finns konflikter mellan kvinnor på grund av klass, etnicitet, sexuell läggning och så vidare - men under ytan utspelar sig ett helt annat drama. Det är konflikten mellan två verklighetsuppfattningar: den materialistiska och den postmoderna. Det har inte med identitet att göra, utan med ideologi. Man säger: rätten att definiera sanningen har tillhört de mäktiga i samhället, den har varit eurocentrisk och patriarkal, även inom feminismen - därför ska vi inte ha någon sanning alls. Men bara för att privilegiet att definiera vad som är sant tillhört vissa, betyder det ju inte att inget är sant helt plötsligt."

What do they know anyway? You`ll read it in a book tonight

Jaha, idag var det dags igen, kontrollanter dök upp från ingenstans. Röda linjen är hemsökt. Jag är sur för tydligen kan batteriet ta slut på den sabla säkerhetsdosan till internetbanken. Mitt saldo gör mig inte gladare. Det gör dock Belle & Sebastian och Dave Eggers noveller. Mittemot mig på tunnelbanan idag satt en skäggig man med en huvudbonad av yuccapalmsblad. Han stönade högt och när han gjorde det var det som att hela världen höll med, inklusive jag.

Mean Beans

Jag blev lite nervis i förmiddags när jag var på väg till jobbet. Nån jag misstog för en trevlig tant förvandlades plötsligt till en biljettkontrollant och jag fumlade efter mitt påhittade månadskort och hojtade "Jag måste verkligen av nu, jag måste till jobbet" och kastade mig ut vid Midsommarkransen. Sicken tur att jag hann ut i tid, kom sen på att jag glömt att förnya mitt medlemskap i Planka, så den söta bötern hade gått på 1200 riksdaler.

Lyssnade på ett föredrag om konflikten i mellanöstern på ABF-huset. Det var sådär, mycket prat om fred, förhandlingsbord och pragmatism. Två kvinnliga regeringspolitiker från den israeliska respektive den palestinska sidan pratade bland annat om att vara kvinna i maktens korridorer och att "a dead child is a dead child is a dead child". Jag hade velat höra mer om vardagslivet för palestinierna på de ockuperade områdena, inte livmoderstal om stora viktiga ord som fred och frihet. Det blev rätt urvattnat. Men kände först och främst den gamla klassikern: Måste lära mig mer.

Det grämer mig att jag missade detta i tisdags:
"QUEER + VÄNSTER = EN OBESVARAD KÄRLEK?
Hur går queerfeminismen och vänstern ihop? Många menar att de teoretiskt och aktivistiskt funkar fint ihop. Andra tycker att queerfeminism och marxism krockar med varandra på en rad punkter. Paneldiskussion och debatt med Athena Farrokhzad, Ulrika Dahl, Katja Ekis Ekman och Rebecka Bolin. I samarbete med Backspace/Tidskriften Slut."

Efter föredraget slank jag in på Liedl, har aldrig varit där förr. Hade blodsockerfall och såg ingen mat, bara jättetravar med tysk lågprischoklad. Till sist grabbade jag tag i en burk bönor och ett paket apelsinjos. Killen i kassan räknade fel till min nackdel och jag orkade inte bråka, så mycket för det lågpriset. Bönorna var äckliga.

Friday sticker, jag stickar.

Igår var jag på Stick ut! på Stadsmuseet. (Hade tänkt vara på plankademonstration, men ville inte gå själv.) Trodde det skulle vara fullt av hippa tjejer med hemstickade turkosa benvärmare, men det var (den påstådda stickhypen till trots) mest det gamla gardet som stickade sockor och barnkoftor i ekologisk ull. Plus lite italienare och fransmän som verkade tycka det var jätteexotiskt. Men det var trevligt hursomhelst. Jag klämde lite på fina garner och var på mönsterstickningsworkshop. Jag stickade mosstickning och pratade med en tant om hur svårt det var att sticka moucher. ("Blir det några ploppar för dig?") Men jag fixade det till slut.

Sedan for jag hem och höll på att kapitulera inför ett pizzareklamblad innanför dörren. Men jag höll ut, gjorde mina falaflar och kapitulerade istället i soffan och anslöt mig till de tre miljoner andra som ser den där sångtävlingen på tv. Det var väl ok. Det bästa var reserepotaget från Serbien. Jag vill också springa runt och hojta "Hello, I'm from Swedish television, give me a hug!" Bästa isbrytaren. Fast kanske inte i Stockholm då.

Jag vet vad du gjorde förrförra helgen