tisdag 30 augusti 2011

Woolfie


Egentligen var tanken att jag skulle sitta här och skriva utkast till en poesiantologitävling men jag har noll inspiration och min svenska känns torftig så jag väljer att tänka på vad någon annan skrivit i stället. I morgon ska jag försöka igen, på ett café baserat på en historia om en fiktiv äventyrerska. Ehrm. Verrry Bärrlin va. Najs café ändå.

Hursomhelst så kom jag av någon anledning att tänka på det hära konstprojektet som jag läste om för något år sedan.

"Ett eget rum/Tusen bibliotek är titeln på Kajsa Dahlbergs verk, tillika en omarbetning av Virginia Woolfs feministiska klassiker A Room of One’s Own från 1929, i svensk översättning av Jane Lundblad 1958. I arbetet med verket har Dahlberg lånat och gått igenom samtliga upplagor av Ett eget rum som varit tillgängliga på svenska bibliotek, för att sedan studera och kopiera de kommentarer och understrykningar som läsare gjort i dessa offentliga exemplar.

Resultatet är en ny version, med manuellt transkriberade läsarkommentarer från närmare femtio års svensk historia. I utställningen presenterar Dahlberg de 121 lösa originalsidorna, som hon sedan tryckt och bundit samman till en artist’s book i tusen exemplar. En stor mängd av dessa finns nu på svenska bibliotek. Verket är alltså lika mycket ett ingrepp i bibliotekets form och klassificeringssystem, som det använder sig av läsares ingrepp i en enskild bok."

(Beskrivningen är snodd från Moderna Museets hemsida)

Jag ser nu att bloggen Copyriot har skrivit om Dahlbergs konstverk att "jag ser det inte som en illustration av en idé. Snarare som en demonstration av en kopimistisk arbetsmetod – och som en hyllning till biblioteken."





För övrigt så är en av de mest berömda meningarna från boken ”En kvinna måste ha pengar och ett eget rum för att skriva böcker". Har ingetdera!

torsdag 25 augusti 2011

Handy Prince


Ett galleri på en gata full av prostiterade, T sade att det låg en spruta i trappuppgången vid tuben. Kletig augustihinna över allting. När jag skulle fixa min mobil och låsa upp den i en butik som hette "Handy prince II" funkade det såklart inte, jävligheten, behöver den för jobbet. Sedan när jag ringde min tjiiif från ett internetcafé gav han mig nyheten att jag inte får jobba något pass alls den här veckan. Så hejdå surfpunksspelning i morgon. I stället går jag till sjön med M. Bra att sjöar är gratis. Synd att denna ligger så långt bort. Krumme Lanke. Den krumma sjön. Igår spådde M mig i tarot. Jag skulle passa mig för El Mago, trickstern, lögnaren, och fick upp den gyllene hästen - Caballo de Oros. På min sida fanns vänskapen, både den gamla och den nya.

fredag 19 augusti 2011

torsdag 18 augusti 2011

Torsdag

Lilla Neukölln alltså. LOL på att jag igår blev utelåst från min killes lägenhet, traskade hem till en vän för att döda tid, mötte henne rusandes på väg ut för att försenad gå på dejt med en kille vars mejladress hon bad min expojkvän om att få, dejten är även en gammal crush till mitt ex samt någon som enligt min nuvarande karl " once stole a girl from me".

Nu koffeinfritt kaffe av okänd anledning, varför finns det ens?

En annan sak är att jag tror att det blir mer litteratörley den här hösten! Blev entusiastisk när en kompis visade sig gilla Curston McCullers väldigt mycket. Läser om en del böcker jag blir sugen på, etcetera.

Jo en grej jag gillade med tidningsjobbet var att jag hade trycsvärta på fingrarna som sedan hamnade i ansiktet när jag kliade mig. Gotta love the trycksvärta, ju. Det låter som en emo diktsamlingstitel, no? "Trycksvärta". Whatev.

söndag 14 augusti 2011

Lite Blümchen

Du wahnst am falschen Ende der Stadt
Hat meine Mutter gesagt
Doch ich fahr´ trotzdem zu Dir
Obwohl sie´s mir verboten hat




- från "U-Bahn"

tisdag 9 augusti 2011

Stamma

"It was Proust who said that "masterpieces are written in a kind of foreign language " That is the same as stammering , making language stammer rather than stammering in speech. To be a foreigner, but in one´s own tongue, not only when speaking a language other than one´s own...That is when style becomes a language. That is when language becomes intensive, a pure continuum of values and intensities."

- ur A Thousand Plateaus, Deleuze & Guattari

Ihr seid nur Brücke


Jag har ju för mycket tid på mitt samvete. Önskar att jag kunde klippa ut alla bokstäver och sätta ihop dem igen. I veckan träffas die Brücke 2. För att, tror jag, vi gillar fåniga saker, och vackra saker. För att försöka sätta små spadar i händerna på varandra och gräva oss ur den här tristessen. M och A har skrivit en sång också, om the romantic reumatic boy.

Die Brücke 1:
"Die Brücke war eine expressionistische Künstlergruppe (auch KG Brücke genannt), die am 7. Juni 1905 in Dresden von den vier Architekturstudenten Ernst Ludwig Kirchner, Fritz Bleyl, Erich Heckel und Karl Schmidt-Rottluff gegründet wurde und als ein Wegbereiter des deutschen Expressionismus gilt."

"Der Name Brücke geht auf Schmidt-Rottluff zurück. Nicht abschließend geklärt ist, ob er sich damit auf die vielen Brücken Dresdens bezog, die den Künstlern häufig als Motiv dienten, oder ob es sich um eine Metapher für den Willen zum Uferwechsel in der Kunst und die Überwindung alter Konventionen handeln sollte. Vermutet wird auch, dass der Name aus Friedrich Nietzsches Also sprach Zarathustra entlehnt wurde, in dem es heißt: „Ihr seid nur Brücke: mögen Höhere auf euch hinüberschreiten!“ "
(Från Wikipedia)

söndag 7 augusti 2011

Volkluxus

Idag LUXUS med falafel på en bänk på Sonnenallee. Och kakor. H försökte härma mitt "Schönen Tag noch" riktat till falafelförsäljaren men fastnade på "Schö..." "Schöö". När han pratade högljutt i telefon med sin Mama på bron lutade jag mig över räcket och skrattade åt en liten hund som dök i vattnet gång på gång. Maman frågar vem den där Frida är.
Nu lyssnar jag på Vashti Bunyan och har på mig en blus vi hittade i en trappuppgång i ett husprojekt förut. Jag går omkring och känner mig inlindad i vadd, tröttheten. Jag har ett jobb inom media nu. Delar ut morgontidningar. I morgon klockan 3 ska jag gå min första runda ensam och jag är rädd att det kan gå åt helvete. Vi får se.

torsdag 4 augusti 2011

Best of Please Kill Me del 1

Lånade "Please Kill Me - the Uncensored History of Punk" av B. Den är tjock och jag kommer antagligen inte läsa ut den (jag läste den för några år sedan) men har krafsat ner några citat jag gillar.

"Scott Asheton:-Iggy had shaved off his eyebrows. We had a friend named Jim Pop who had a nervous condition and had lost all his hair, including his eyebrows. So when Iggy shaved his eyebrows we started calling him Pop. It was real hot in the Ballroom that night and Iggy started sweating, and then he reslized what you need eyebrows for. By the end of the set. his eyes were totally swollen because of all that oil and glitter."

"Ed Sanders: - The culture out of which punk arose reminds of the Berthold Brecht opera The Rise and Fall of the City of Mahogny, where you can do anything you want if you got money, but if you don´t have money, you´re a criminal, you´re scum, and you´re a puke. And the milieu out of which punk arose also reminds me of the Blade Runner movie set - the kind of life-style where it´s gritty, ominious, the drums of doom, only you don´t know if they´re the drums of doom or somebody´s song. But there´s always the drums underneath it all, drumming."

"Lee Childers: -The Heartbreakers and I were at Caroline Coon´s house for dinner. (...) Caroline was having the Christmas pudding in her beasement (...) and so they had just set it on fire and everyone was standing around waiting for it to burn before they served it. And I heard Jim reeves drifting down through the stairwell singing...Jim ´Reeves´songs.
Who´s Jim Reeves? Oh you little rock & roll neophytes! Jim Reeves was one of the great country singers of all time, killed in a plane crash in 1964. He sang, "Put your sweet lips to the phone./Tell your friend you´ve got there with you, you´ve got to go."
And I began to cry, like I´m crying now, because I´m a real pushover for memory. So i walk up the stairs to the second floor (..) and there was this little guy, just sitting there crying. So I sat down opposite him. And I cried too.
And when the song was over, I said, "I can´t tell you what that meant to me, because I´m from Kentucky, and I know my family is listening to Jim Reeves right now. Hi. I´m Lee Childers. "
And he said, "Hi. I´m Sid Vicious."

tisdag 2 augusti 2011

Slagsmålsklubben



via http://xkcd.com/922/

måndag 1 augusti 2011

Baby I'm afraid of change


Sitter i H:s säng och söker jobb. Det regnar hela tiden. Jag tog ett beslut och har nu sårat en person så mycket som jag aldrig sårat någon förut. Jag har förlorat en av mina bästa vänner. Det regnar hela tiden.

Jag vill trösta honom men det kan jag inte göra, det måste någon annan göra för det var jag som var svinet.

...

Senast det tog slut mellan mig och någon var i Umeå för ett antal år sedan och jag tror att jag upptäckte Electrelane i den vevan. Nu läser jag en recension sv deras spelning på Strand häromdagen.

"Electrelanes musik kommer springande mot en. Den är strippad på alla klichéer (well, nästan alla), den bär inte på något bullshit, den poserar inte tomt, den är varken fåfäng eller mållös. Den lyfter en i håret, spänner blicken i en och fyller en med vågor av skönhet och smärta, av hetta och tyngd. Den är ofta instrumental, har oftare närmare till ordet "jam" än till ordet "pop", och ändå låter den så direkt och välkomnande."

(...)

"Att Electrelane har en särskild plats i många indietjejers hjärtan är inte förvånande. De är liksom inte Belle and Sebastian - de är fyra kvinnor som är hårda, kompromisslösa och sinnessjukt begåvade. De är bättre och mer unika än alla andra sketna indierockband som består av några killar. Man blir lycklig bara av att veta att de finns. Att se gitarristen Mia Clarke stå i högklackat och gnida sin elgitarr mot förstärkaren för att krama ur så mycket oväsen som det går var helt underbart."

(http://annikaflynner.blogg.se/2011/july/electrelane-hornstull-strand-30072011.html)

Jag hade velat vara där. Hade velat bli genomsköljd av skränet.