Fantastiska miljöer.
Vindsrummet han blir tilldelad. Hissen, som egentligen bara är till för gäster. Baren. Innergården där det mekas med mopeder. Den lilla luckan dit servitören går med spritbeställningen där en tant häller upp snaps.
"På genomresa?" frågar hon och den unge servitören svarar att "ja, det kan man säga". "Så sa jag också, och det är tjugo år sedan!" replikerar då tanten och avslutar med ett skratt. Fler ihåliga kluckanden skratt i filmen.
Lastbryggan med lådor med matleveranser. Jag gillade lastbryggan när jag jobbade på hotell. Satt där och tog en cigg ibland med städerskan. Daniel vaktmästaren kom hela tiden med flakbilen lastad med varor från kajen. Alla ölbackar. Jag tror att det bara fanns ett ölmärke att välja på, Steunerts hette det.
Allt är murrigt, inrökt.
Servitören har satt upp en poster där det står "Italy" på sitt rums kala vägg. Fuktfläckarna på tapeten ser nästan ut som kartor.
Efter jobbet en kväll släntrar han ner till hamnen och frågar kaptenen som står och röker på däck "where are you going?" "Sehr schön" ropas till svar, typiskt för den skeva kommunikationen som finns i filmen.
"Vi måste hålla ihop såna som vi" säger mannen som jobbar i tvätten. När de super uppe på kammarn en kväll. Han visar en pistol han har gömd och fortsätter: "Det finns ingen som hjälper såna som oss. Det vi inte får, måste vi ta".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar