onsdag 5 november 2008

Orka Lorca


Läser poesi igen. John Ashburys, Mattias Alkbergs och Pär Thörns ligger på bordet och blänger. Lorca på tuben. Strax innan Telefonplan frågar killen i Goretexjacka bredvid mig vad jag läser. Jag svarar.
Han: -Lorken?? Ok..
-Nä, Lorca, poeten. Det är den här, Poet i New York heter den. Den är bra.
- Jaa, den verkade vara det. Lorken, poeten, det ska jag komma ihåg.

Artur Lindkvist om Lorken i förordet:
"Från början ställs ormens former emot kristallens, man möter barnet med det vita äggansiktet och små djur med brustet huvud, likaså det trasiga vattnet med torra fötter och fjäriln drunknad i bläckhornet. I fortsättningen finner man ofta människor som urinerar eller kräks, katter som äter grodor, drinkare som avsmakar döden, gathörnens vasshet, tingens tomhet, tomrummets smärta. Där är kugghjul och piskor, sårade duvor, febriga solfjädrar, flyende hjortar, plågade hästar, trotsiga tjurar, vilsekomna pulsslag...Glas och plåt svarar för hårdhet och brist på liv, kemisk ros och gulnade handskar talar om förfalkning och urartning."

Var på studiecirkeln ikväll, eller kalla det hellre fina grrlz, grönsakspaj, något om Woolf eller föräldraledighet eller yotubeklipp med maratonlöpare.
I morgon ett annat slags möte, föräldramöte. Gissa på vilken sida av katedern jag sitter. Eller vadå katedern.

I dvdspelaren "Jules et Jim", verkar bra, ska orka se klart hela när det blir helg eller när förkylningen har släppt. Hade den som bakgrundsbild igår kväll när jag slöläste "Kvinnopolitiska nyckeltexter" i soffan, tittade upp när Catherine slängde sig i Seine. Tittade upp från Woolftexten, vet inte vad floden heter som hon slängde sig i. Såg nyligen ett foto Patti Smith tagit av den floden. Ett annat foto hon tagit föreställde utkastet till ett tal Genet höll i Paris den Första maj 1968. Jag saknar min polaroid lite. Borde beställa mer film snart, den slutar tillverkas nu.

Inga kommentarer: